Förändringar 2018

Så sakteligen har jag börjat att skapa struktur i tillvaron igen. Träningspass kläms in innan jobbet och efter. Just nu känns det dock som jag får vara nöjd att jag bara är där och bockar av dem för OJ vad tungt det går. Åtminstone att simma. Cyklingen och löpningen känns faktiskt någotsånär även om flåset inte är där det en gång varit (som för 5 v sedan :). Hur som helst gillar kag den strukturerade träningen mycket mer än den mer lustfyllda off-season träningen och framför allt vilan, som för mig är en pina. Det är tråkigt!

Som alltid under hösten så får jag mentalt överskott och tid att göra annat. Denna höst har jag tagit tag i tunga saker som länge har tyngt mitt hjärta och dragit energi helt omedvetet. Det har varit träning och boende. Jag har inte trivts i Falun. Det var inte alls som jag trodde när vi flyttade dit, tyvärr. Jag sks inte gå in på detaljerna men mycket i min vardag har tagit alldeles för mycket krut av mig, jag har blivit förbannad på både mig själv och på min träni g att det inte funkat som jag velat. Därtill en lägenhet med grannar ovanpå som har helt annan dygnsrytm än oss, vilket har inneburit att vi sovit extremt dåligt när vi varit i Falun. Så nu har både jag och Simon tagit tag i eländet.

Efter årsskiftet flyttar vi tillbaka till Norhyttan men letar ett enklare hus eller lägenhet i Ludvika. Jag har dessuom fått jobb på ett nystartat ÅF-kontor mitt inne i Ludvika och vår träning där börjar falla på plats. Det blir simning med Ludvika simsällskap, löpning med Mötesplats löpning (fd triathleten, MTB åkaren och förbundskaptenen Anders Olausson är sammankallande och håller rätt på oss) samt cykling med CSK Ludvika och på Gymmet i Ludvika där vi är instruktörer. Alla träningsfaciliteter som vi behöver finns i Ludvika och vi gillsr vårt häng i stan. Därtill har vi världens bästa fik och restaurang att käka på, Deliholkens Sött och salt, som snart öppnar nytt där vi kan fika hela dagarna i gott sällskap. Huset i Norhyttan som tillhör familjens gård står ju såklart kvar och vi kommer tillbringa helger och ledigheter där ute.

Tränandet och tävlandet ser ut att falla på plats och jag ser så mycket fram emot att äntligen komma hem och rota mog ordentligt efter allt flax, runt om i landet.

Nu ser jag fram emot 2018 som mitt bästa år hittills!

Om ni har en timme över så lyssna gärna på senaste podden jag var med i: Snorsportpodden med Emma Graaf

...

Race Report Ironman Italy: DNF

Jag hade önskar att jag skulle kunna skriva en racereport om hur bra min första Ironman på två år hade gått. Hur kul det hade varit att tävla på min favortidistans igen, hur stark jag hade känt mig och hur snabbt det hade gått.

Tyvärr, blev det inget av ovan nämnt i den tävling jag sett så fram emot. Inte minst för att hel Graaf Crew åkte med mig och att jag länge velat åka till Italien. Nu skulle jag få kombinera tävlandet med familjeresa och ett vackert land att besöka.

Resan började redan kl 7:30 på onsdagsmorgonen då jag, Simon, mamma, pappa och kusin Johanna åkte från Norhyttan, till Arlanda och vidare ner mot Italien.  Resan gick bra på alla sätt, tills vi kom fram till Bologna….Det hela började med att Simons betalkort blev uppätet av en uttagsautomat, inklusive de pengar han hade tagit ut. Typiskt. Inte hela världen ändå. Sedan skulle jag och Simon ta tåg eller taxi mot Cervia och resten av gänget hämta ut en hyrbil som vi förbokat. Vi insåg dock snabbt att tåget skulle bli väldigt omständigt och ta ofantligt med tid så vi satsade på en taxi istället. Stod i kö oändligt länge för att sedan bli avvisade av varenda taxi för att de ansåg att två cyklar och tre passagerare abolut inte gick att få in i just deras bil. Sablar! Borta vid biluthyrningen gick det inte heller så bra då ”vår” bil blivit krockad och inte gick att köra. Som tur var kunde vi bli uppgraderade till samma pris och kunde plocka ut en minibuss som vi alla, inklusive cyklarna, fick plats i. Jippiiii, nu kunde vi äntligen åka till Cervia.

Vi anlände kl 22, väldigt trött och hungriga. Åkte ned på stan och hittade efter många om och men en öppen restaurang med den mest gudomliga stenungsbakade pizzan och de bästa råvarorna. Som tur var hann vi också nätt och jämt köpa frukost mittemot i en delikatessbutik innan hela stan verkade stänga igen. Mätta och trötta kunde vi åka tillbaka till huset och somna in.

Dagen efter skulle vi testa benen och banan. Simon skruvade snabbt ihop våra Argoncyklar och vi gav oss iväg. Vi träffade av en slump upp Marre, David Björk och Kristian Ek som också skulle testa cykelbanan inför tävlingen. Benen kändes verkligen skit och jag ville bara hem, lät de andra cykla i förväg. Efter 45 min lämnade vände vi hemåt och Simon sa åt mig att köra några ”pick-ups” för att få igång kroppen. Det gick helt okej men jag kände inte att jag hade någon ork. Fick för mig att alla inställningar på cykeln var tokiga, såklart fick Simon skit för det eftersom han skruvat ihop den.

Väl hemma käkade vi lunch och åkte sedan ned till simstarten och testa simma i vattnet. Det var vansinnigt långgrunt!

Fortfarande seg känsla i kroppen men gjorde mitt bästa att bara slappa dagen innan tävling. Gick på pre-race, sprang en tur, checkade in i god tid i det ändlöst långa växlingsområdet och studerade banorna. Cyklingen skulle vara närmare 185 km vilket grämde mig lite….

Det kändes helt...

Mycket nu…

Oj,oj,oj

Mycket har hänt sedan sist. Men egentingen inte så mycket bra, det har varit en dåligt säsong helt enkelt. (Varning för lång text. För er som bara vill se bilder så kommer lite bilder längre ner.)

Det hela började med SM som gick över den olympiskadistansen (1500m, 40km, 10km). Detta skulle bli min allra första olympiska distans, därför var mitt mål att jag skulle ta mig igenom loppet på ett stabilt sätt. Tog jag mig i mål på ett stabilt sätt? Jag tog mig i mål, ja. Men det enda som hade gått bra var egentligen cyklingen, det andra var okej.

Skolan slutade och det blev dags för mig att flytta hem till Norberg för lite sommarlov.

Det fortsatte sedan med en resa ner till Burseryd för Cykel-SM, där valde jag att endast ställa upp på linjeloppet då jag inte äger någon tempocykel så jag kände att mina chanser för att få till ett bra lopp som jag faktiskt skulle vara nöjd med var svårt. Men linjet gick bättre än förväntat för min del, med tanke på banan. Den var riktigt kuperad med en lång grussträcka, riktigt kul bana. Gick i mål och var faktiskt nöjd. Kände att det hade varit roligt och det är väl huvudsaken? Datumet här är då 24 Juni.

Bara en vecka senare var det dags för Sprint-SM som gick nere i Borås på SM-veckan för första gången. Men detta var verkligen inte min dag. Gjorde min bästa simning och kom upp bra ur vattnet. Men sen fanns det ingenting i kroppen, verkligen ingenting, helt tomt… riktigt tråkigt

Sommaren fortsatte och jag följde med min bror ner till Värnamo för att supporta honom på MTB-SM. Tog med mig min cykel för att kunna träna på som vanligt där nere. Men det gick inte som planerat då jag drog på mig någonting i foten som gjorde att det kändes som att den var av, alltså bruten om jag gick för mycket. Det blev därför inte så mycket löpning under den veckan vilket gjorde att jag tog beslutet att inte ställa upp i Gävle triathlon.
När det inte blev Gävle på grund av min fot så valde jag att köra ett långlopp på hemmaplan. Engelbrektsturen 70km på MTB skulle avverkas. Tyvärr var oturen framme igen och min cykel gick sönder efter 35km. DNF….

Fick en liten motivationsdipp. Ingenting gick ju bra. Valde bort Malmö Triathlon och åkte upp till Mora triathlon den 5 Augusti. Men oj. Där var det roligt kul och det gick bra. Allting gick bra. Simmade riktig bra, första dam upp ur vattnet. Först ut på cykeln, men sen kom alla snabbisar med deras tempocyklar och brassade förbi bland annat Emma. Hon är stark hon. Trea ut på löpningen. Löpningen gick lätt, det var så underbart, en helt fantastiskt känsla av att känna sig stark. Oj vad kul jag hade. Roligt.

11 Augusti bar det av till Riga för en Europa Cup. 13 Augusti var det dags för start och jag var så nervös. Dagen innan var det varmt. Riktigt varmt, men vi kunde ändå...

Tävlingsschema

december 2017
M T O T F L S
« Nov    
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031